Höstens möten

Nu är det dags att ta upp våra onsdagsmöten igen och vi börjar redan nu på onsdag den 17 augusti med Pride-pepp. Klockan 19 ses vi i Sensus lokaler på Östra storgatan 8 i Jönköping.

Är du intresserad av Djurrätt och djurskydd? Då ska du boka in den 14 september!

Kongressen 2015 beslutade att tillsätta en arbetsgrupp som skulle ta fram förslag till ny partiprogramstext om djurrätt och djurskydd. Den 8 september kommer utkastet på denna text på remiss till oss och deadline för ändringsförslag och synpunkter är den 22 september.

Nytt datum!

Vi träffas klockan 19 den 14 september för att gå igenom och diskutera utkastet.
Annonser

Vill du vara med och leda Feministiskt initiativ?

Feministiskt initiativ är Sveriges snabbast växande parti. Nu är det dags att välja vilka som ska leda Feministiskt initiativ i Jönköpings kommun 2016!
Du kan nominera dig själv eller någon annan till styrelsen och till revisor. Om du nominerar någon annan måste personen först vara tillfrågad. Nominerar gör du genom att fylla i formuläret.
Om du är intresserad av att sitta i valberedningen eller har förslag på namn, kontakta den nuvarande styrelsen i Jönköpings kommun via fi.jkpg@gmail.com.
Sista dag för nominering är den 5 februari.
Årsmötet kommer att vara på kvällen tisdagen den 8 mars!
Vänliga hälsningar Camilla och Anna-Maria, Valberedningen
camilla.zilo@gmail.com, ampedraza@me.com

EU-migranter har också rättigheter

Med anledning av det som skrevs i JP den 26 mars om att EU-migranternas boende på Rosenlund kommer att stängas ned, och att kommunen inte erbjuder någon ny plan för övernattning, vill vi i Feministiskt Initiativ Jönköping lyfta utsatta EU-medborgares situation och många kommuners tolkning av Socialtjänstlagen som leder till att de diskrimineras.

Gruppen utsatta EU-medborgare är ingen enhetlig grupp. Vissa av dem som betecknas som ”EU-migranter” är EU-medborgare utan medborgerliga rättigheter i hemlandet eller värdlandet. Flera av dem är romer, andra inte, och därtill finns tredjelandsmedborgare med visum i ett annat EU-land. Gemensamt för dessa grupper är att den finansiella krisen i södra Europa drabbat dem hårt.

Utsatta EU-medborgare i Sverige befinner sig i ett rättsligt, socialt och ekonomiskt limbo. De har rätt att vara i Sverige i tre månader men förvägras i de flesta kommuner en skälig levnadsnivå med boende, skolgång och vård. Efter tre månader lämnar många landet men kan återvända kort därefter för att vistas i Sverige under ytterligare tre månader. I praktiken kan människor därmed uppehålla sig i Sverige under ett helt liv med färre rättigheter än papperslösa.

Detta är en rättsvidrig situation som inte minst står i konflikt till socialtjänstlagens demokratiska och solidariska mål. Vistelseprincipen i lagen innebär att varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och att den kommun där den enskilde vistas, ansvarar för stödet och hjälpen. Lagen medger inga undantag och tillåter inte att vistelsen eller rätten till bistånd tolkas olika beroende på den sökandes härkomst, medborgarskap, etnicitet eller liknande.

Den rasism och diskriminering som särskilt drabbar romska EU-medborgare i dag har pågått under en lång tid i Sverige. En historisk tillbakablick visar att Sveriges gränser var helt stängda för romsk invandring, bland annat under andra världskriget då minst en halv miljon romer avrättades i Nazityskland. Fram till 1960-talet tvingades romer bo i läger då de var förbjudna att vara bofasta i Sverige och romska barn tilläts inte gå regelbundet i skola. Malmöpolisens register över romer är ett av de senaste exemplen på den svenska tradition av att behandla romer som andra klassens medborgare.

Det går inte att isolera våra svenska kommuners insatser för utsatta EU-medborgare utan att ta med den historia av rasism riktad mot romer som vi har i Sverige.

I Jönköpings kommun vill vi i Feministiskt initiativ att diskrimineringen mot utsatta EU-medborgare ska upphöra för att deras mänskliga rättigheter ska börja verkställas.

Vi menar att kommunerna ska följa socialtjänstlagen 2 kap 1 § och 4 kap 1 § så som de är avsedda, vilket ger utsatta EU-medborgare rätt till bistånd, upp till och med skälig levnadsnivå, på samma villkor som för andra.

Politik som främst fokuserar på att ”hjälpa på plats i hemländerna” blundar för hur samma problem och brister förekommer i Sverige. Naturligtvis måste EU pressa hemländerna att sluta diskriminera, men under tiden måste regeringen och Sveriges kommuner och landsting ta sitt ansvar för att tillgodose rättigheter och behov för alla människor som uppehåller sig i Sverige. Att kommunerna tar detta ansvar möjliggör en väg ut ur fattigdom och är ett sätt att ta ansvar för att motverka rasismen mot romer och andra utsatta grupper i Europa.

(publicerad i JP på debattsidan den 27 mars)