Kvotera mera!

Ana Christina Hernandez väljer att på ledarsidan i Jönköpings-Posten (22 september 2016) missförstå vad kvotering är.

I rektyteringssammanhang handlar det om att utifrån en kravprofil rekrytera den som är mest kompetent för jobbet. När det finns två eller flera kandidater med samma kompetens kan det underrepresenterade könet kvoteras in för att få in en större mångfald. Alltså i första hand kompetens och i andra hand nya perspektiv. Därför är det viktigt att fundera på vilken kompetens och vilka erfarenheter som ska efterfrågas. Hade så kallade kvinnliga erfarenheter ansetts som en kunskap som tillförde något hade vi inte ens haft den här diskussionen.

Idag väljer män andra män därför att de är likadana och det är inom deras bekvämlighetszon. Den urvalsprocess som sker idag är faktiskt är en normbaserad könskvotering där mannens kvot är oproportionerligt stort. Istället för att fråga kvinnor om de verkligen vill bli inkvoterade kan vi börja fråga män om de verkligen vill fortsätta bli inkvoterade. Hur en representation i ledningen ska se ut handlar inte heller bara om kön, utan också mångfald i exempelvis etnicitet, ålder och funktionsvariation – den ska spegla verksamheten och samhället.

Att kvinnors kompetens bidrar till bättre ledning av företagen finns det bevis på: Jämställda bolag har de senaste tre åren gett tillbaka dubbelt så mycket till aktieägarna jämfört med genomsnittet på Stockholmsbörsen. Under de senaste tre åren har de jämställda bolagen haft en kursutveckling på 65 procent. Det kan jämföras med utvecklingen för Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index som är 32 procent, enligt Avanza (Dagens industri, 1 september 2016).

Kvinnor är inte en minoritet i samhället och därför är det märkligt att det finns fler VD:ar som heter Anders än vad det finns VD:ar som är kvinnor.

Kvotering är ett verktyg för att öka engagemanget och kompetensen i ledningen och inte tvärtom!

Annonser

Debatt: Jämställdhetsmyndigheten behövs visst!

 

Hanns Boris (KD) skriver i sitt debattinlägg (JP 2016-09-21) om hur viktigt det är att se helheten när en ska analysera våld i nära relationer, och det är precis det som en jämställdhetsmyndighet ska göra, se till att det blir jämställt för alla, ingen ska glömmas bort. Det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv i alla samhällsanalyser, vilket betyder att en tar i beaktning både: kön/genus, etnicitet, sexualitet, funktion, socioekonomisk tillhörighet, region och generation. Poängen med att ha en myndighet som jobbar enbart med dessa jämställdhetsfrågor, är att förenkla samordningen av olika organisationer och förstärka arbetet med jämställdhet. Att en jämställdhetsmyndighet verkligen behövs är något som Feministiskt initiativ konstaterat ända sedan partiets första valplattform, som skrevs för tio år sedan.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet är alltid en kränkning av de utsattas mänskliga rättigheter.

Alla som är utsatts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. Våldet drabbar framför allt kvinnor (och barn) och utövaren är oftast en man. Den bästa statistiken på området kommer ifrån BRÅ, här delar en upp våldet i olika kategorier beroende på vad en har för relation till gärningspersonen, statistiken utgår alltså från offren. Tittar vi närmare så är det tydligt hur kvinnor är de som är mest utsatta när gärningsmannen är en närstående person, och att män är mest utsatta när det är en okänd gärningsperson.

I den Nationella trygghetsundersökningen uppger totalt 16 procent av de som utsatts för misshandel under 2014 att gärningspersonen var närstående till offret. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 37 procent av händelserna, medan motsvarande andel för män endast är 3 procent.

En viktig aspekt att ha i beaktning är att alla inte anmäler och mörkertalet är därför stort.

Precis som Hanns Boris skriver i sitt debattinlägg, så ska vi inte enbart hjälpa dem som redan har begått/eller utsatts för ett brott. Det förebyggande arbetet vid våld i nära relationer handlar främst om att minska återfall och upprepad utsatthet genom strategiska insatser, stöd till brottsoffret och insatser för våldsutövaren. Att även tidigt belysa attityder, normer och värderingar kring våld och manlighet är angeläget, därför är det viktigt att börja jämställdhetsarbetet redan i förskolan.

Det finns fyra delmål i jämställdhetsarbetet som regeringen har fastställt och som ALLA riksdagspartier, (utom Sverigedemokraterna) har skrivit under och de är:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  • Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och mänska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Hanns, vad är ditt syfte med att ifrågasätta detta viktiga jämställdhetsarbete? Varför vill du flytta fokus från de strukturer som gör att män står för större delen av våldet i vårt samhälle?

Höstens träffar

Studiecirkel ht 2016

Vi fortsätter studiecirkeln utifrån vår kommunpolitik och träffas den andra onsdagen i månaden klockan 19 i Sensus lokaler på Östra Storgatan i Jönköping.

12 oktober: Kultur, fritid och idrott

9 november: Bygga, bo och miljö

14 december: Trafik och infrastruktur

Offentliga föreläsningar

Varannan torsdag erbjuds populärvetenskapliga föreläsningar som på olika sätt knyter an till Jönköping Universitys intresseområden. Föreläsningsserien samarrangeras med Folkuniversitetet. Vi går dit tillsammans och lyssnar. Programmet finns på JUs webb.

Film

Både Folkets Bio och Biograf Fokus (Dokumentärsöndag) visar intressanta filmer i höst. Följ med och titta!

Troligtvis 25/9 kl 19, Folkets Bio: Sommaren 71

9/10 kl 13, Biograf Fokus, Stadsbiblioteket: Ester Blenda (gratis)

20/11 kl 13, Biograf Fokus, Stadsbiblioteket: När molnen skingras

27/11 kl 13, Biograf Fokus, Stadsbiblioteket: Taikon

Kontakt

Välkommen att kontakta oss på fi.jkpg@gmail.com om du vill stämma av inför någon träff, eller dyk bara upp. Vi ses!

 

Möte om djurrätt och djurskydd

Är du intresserad av Djurrätt och djurskydd? Då ska du boka in den 14 september!

Kongressen 2015 beslutade att tillsätta en arbetsgrupp som skulle ta fram förslag till ny partiprogramstext om djurrätt och djurskydd. Den 8 september kommer utkastet på denna text på remiss till oss och deadline för ändringsförslag och synpunkter är den 22 september.

Nytt datum!

Vi träffas klockan 19 den 14 september för att gå igenom och diskutera utkastet.